Author Archives: carinakinna

Vet ni vad jag gjorde på förmiddagen idag? Jo, jag ställde mig framför badrumsspegeln, såg mig själv djupt i ögonen och sa högt: “Nu orkar jag fan inte med nån mer skuld och skam. Nu får det vara nog. Nu … Continue reading →

Tja, livet rullar på som man brukar säga. En månad kvar till jul och den här lilla gulliga staden håller på och trär på sig julkostymen. Alla handlarna pyntar utanför sina butiker, ljusslingor sätts upp överallt längs gatorna och på … Continue reading →

Jag är verkligen inte sugen på att gräva ner mig alltför utförligt i alla detaljer kring min “hjärthändelse”, som var termen de använde på sjukhuset. Så här följer en snabb sammanfattning: Det var ett litet kärl som var blockerat, och … Continue reading →

Idag är det fyra år sen jag hade min hjärtinfarkt. “Min” säger man, som om det vore ens alldeles egna, personliga, och det är det ju också på sätt och vis. Fyra år sen jag vaknade vid sjutiden på morgonen … Continue reading →

Jag satt och jobbade med mina visitkort, strök över Linköpingsadressen med tippex, och plötsligt kom gråten när jag mindes hur R alltid försökte sälja in mina tjänster. Var han är var så delade han ut mina visitkort. “Har du ont … Continue reading →

Ingenting vet vi. Vi kan bara tro, och hoppas. Det är just därför vi borde ta tillvara varje ögonblick, varje sekund. Men så kan man ju inte leva, brukar folk säga. Fast varför inte då, egentligen? Jag försöker. På kvällspromenaden … Continue reading →

Ja, ni vet, Trötta flickan och Befälhavaren. Jag har haft många samtal med dem på senare tid. Jag har bland annat bett Befälhavaren att lyssna på Trötta flickan och ta lite hänsyn till henne. Jag tänker att hon var den … Continue reading →

Något har definitivt släppt taget. Jag vet inte riktigt hur det har gått till ens, men det är väl så det är med processer; de tuggar på ungefär som ett dataprogram tills allt är genomarbetat. Allting är ju egentligen lika … Continue reading →

…livet rullar på som det ska nu (fritt tolkat efter Petters “Det går bra nu”). Det känns bra. Jag har fått ifrån mig några riktiga surdegar, bland annat ansökan om god man till R. Ni kan ju föreställa er vilka … Continue reading →

Vi håller på och ordnar så att jag kan bli god man åt R, och i roddandet kring det ringde jag boendets samordnare. Vi pratade i säkert en halvtimme om R, hur han mår och har det. På det stora … Continue reading →