2022

Igår kväll låg jag och försökte komma ihåg allt som hänt under det här året. De där lite större sakerna som för med sig något. Det är en hel del, kom jag fram till. Here goes:

I januari startade jag en skrivarcirkel i Vadstena.

I mars tömde grabbarna och jag äntligen R’s rum i min gamla lokal i Linköping.

I maj flyttade jag in på Hårdesign i Vadstena och började jobba där.

I maj var jag också i Göteborg och bevistade yngste sonens examenskonsert, sååå bra de var.

I juni och juli umgicks jag mycket med T. Bland annat var vi ute på flera turer med hans husbil. Det hade börjat gnissla lite mellan oss och min kropp signalerade stress.

I augusti åkte T och jag husbil till Västkusten och hälsade på äldste sonens svärföräldrar, en härlig helg.

I augusti började jag också i traumaterapi, ett av mina klokare beslut.

I september var T, grabbarna och jag på syster Ysters försenade 70-årsfest, sååå kul!

I september gjorde jag slut med T, också ett av mina klokare beslut.

I oktober började jag hälsa på R igen, tack vare traumaterapin. Sååå fint det var att se honom igen och få ta lite på honom.

I oktober gjorde jag också en roadtrip. Först till Värmland och besökte min holländska syster, därefter till Oslo till äldste sonen och hans flickvän. En sååå härlig resa.

I november gick jag igenom nåt sorts känslomässigt katarsis. Vet knappt vad som egentligen hände men kom ut på andra sidan med en känsla av att vara ny och annorlunda.

I december firade jag ännu en jul med mina älskade söner. Deras flickvänner och reservsonen M kom också på besök och det var sååå fint. Nyåret firar jag med skaldjur och bubbel hemma hos syster Yster.

2022 blev också året då jag fick ett nytt mantra: “Anything goes”, vilket för mig betyder att inte vara så sträng och hård mot mig själv. Att allt inte behöver vara så himla korrekt och genomtänkt, allvarligt och duktigt. Att jag får leka, ha kul och göra i princip vad jag vill. Anything goes.

Ja ni, vilket år, både privat och ute i världen. Vad jag hoppas personligen för 2023 är att få landa och ha det lite lugnt inombords. Vad jag hoppas för världen är att kriget i Ukraina upphör och att alla j-a gubbar, vars främsta uppgift verkar vara att förtrycka kvinnor, ska förlora sin makt. Att vi alla ska kunna arbeta tillsammans för att allt ska bli bättre för alla, både vad gäller klimat, utbildning, jämlikhet, mat, ja ni vet. En utopi? Förmodligen, men man kan väl ändå få hoppas.

Allt det bästa för 2023 önskar jag er❤

Advertisement