Hur är det, hur går det?

Jo men ganska bra, vill jag säga. Sommaren tuffar på. Jag är ledig rätt mycket, har jobbat en dag i veckan under juli vilket har känts alldeles lagom.

För ett par veckor sen fick jag helt plötsligt ryggskott för första gången i mitt liv. Som tur var hade osteopaten som räddade mig då jag skadade bäckenet inte semester, och även den här gången var han till stor hjälp. Jag kom in på hans rum som ett vrak och gick därifrån hel och rak, även om det sen tog en vecka innan ryggen var helt bra.

Jag har badat mycket, besökt syster Yster i Stockholm och haft barndomsvännerna på besök. En långhelg tillbringades hos äldste sonens svärföräldrar på västkusten, och T, Grace och jag har kuskat runt en del med hans lilla husbil.

Kvällarna börjar bli mörka, och just ikväll kom jag på mig själv med att se fram mot höst och vinter. Mot mörkret, myset, lugnet. Vadstena invaderas av turister under sommaren, vilket är bra för stadens ekonomi men dåligt för sinnesfriden.

Jag ser fram mot resten av mitt liv, helt enkelt. Det känns som jag har landat i en sorts frid, men inbillar mig inte för ett ögonblick att den kommer att vara för alltid. Bättre än så känner jag mig själv, men det känns ändå hoppfullt, livet.

På onsdag ska jag träffa traumaterapeuten vilket känns både spännande och läskigt. Jag längtar efter att få berätta min historia om R’s sjukdom för henne, men vem vet – kanske kommer vi att landa i något helt annat. Kanske började min historia långt innan dess.

About carinakinna

Jag iakttar min omgivning och mig själv, försöker hitta samband och insikter, dråpligheter i tillvarons alla turer. Se det stora i det lilla. Minnas, drömma, registrera, analysera, föreviga och förverkliga. Jag skriver om mig själv och min familj, min häst, mitt liv på landet, min omvärld. Det stora. Det lilla. Det oviktiga och det allra viktigaste, vad det nu är...Välkommen att titta in i min värld och kolla vad jag tänker på just idag. :)
This entry was posted in Uncategorized. Bookmark the permalink.

2 Responses to Hur är det, hur går det?

  1. lisamys says:

    Det gör mig så väldigt glad att läsa dina ord. Blir orimligt nöjd över att en, egentligen, okänd kvinna mår bra! Jag tycker du har gjort det helt fantastiskt bra och jag tror att tiden framåt kommer att skänka dig mycket gott. Önskar dig en underbar tid i livet!

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out /  Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out /  Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out /  Change )

Connecting to %s