Det här med att sätta sig själv i första rummet och att i första hand se till sig själv och sina egna behov kan innebära konsekvenser för andra. Så är det ju, och i det här fallet var det bland andra min Vadstenabästis A som drabbades av mitt snabba och plötsliga beslut att byta arbetsplats. Hon och andra blir en hyresgäst mindre, med allt vad det innebär.
För att kolla att vi ändå är okej bjuder jag hem henne på middag. Ugnsbakad lax, potatisgratäng, sallad och vin. Vi pratar och pratar, äter och dricker, skrattar och gråter. Grace och jag kombinerar sedan kvällspromenaden med att följa henne hem, och när A och jag vinglar fram längs strandpromenaden tillsammans, arm i arm och hejdlöst fnissande, kan jag med lättnad konstatera att jodå, vi är okej.
idagtankerjagpa 