Den här magiska staden

Jag har det så bra. Mina dagar är fyllda med kärlek, vänskap, samtal, underbara vyer i strålande vårsol, god mat, trevliga kunder, pengar på kontot, långa promenader med min älskade hund, stunder i stillhet i min likaledes älskade lägenhet.

Det är så bra så jag blir lite rädd. Eller kanske inte rädd, men jag får overklighetskänslor. Som att det här kan väl inte vara mitt liv? Så här bra kan det väl inte vara, eller kan det? Knasigt, va? Som att jag inte förtjänar det här. Fortfarande får jag kämpa med den känslan.

Ibland inbillar jag mig att det nog pågår nån skit under ytan, nånting måste vara på väg, nåt elände. Snart händer det nåt, snart ruskas jag klarvaken ur den här underbara drömmen och den tanken gör mig lite lugnare, faktiskt. Ge mig en kris, den kan jag hantera. Det är jag världsmästare i. Men det här lugnet… det gör mig orolig.

Ibland drar jag några Tarot-kort för att få veta mer, om det är nåt på gång. Nåt jag missar, som jag borde förstå, göra. Det enda som kommer är “Kampen är över, nu är tid att skörda.” “Njut av livet”, “använd dina svåra erfarenheter för att göra livet bättre, både för dig själv och andra”. Och så vidare… inga katastrofer eller kriser i sikte.

Samtidigt pågår katastrofer och kriser i andras liv så det både räcker och blir över. En busslast ukrainska flyktingar kom till Vadstena i förrgår. Boende och en fadderfamilj har ordnats till alla, och pengar har samlats ihop till nödvändigheter. På Rådhustorget fladdrar den ukrainska flaggan bredvid den svenska och tre gånger om dagen klämtar kyrkklockorna för Ukrainas folk. Jag är stolt över vår lilla stad, glad att få tillhöra den här platsen. Glad över att de här arma människorna får landa just här, att de kan gå ner till sjön och andas, och att den här stadens helande energier kan påbörja sitt arbete.

Så många människor jag mött här som liksom jag, av någon till synes outgrundlig anledning, bara hamnade här. Trasiga och sjuka, utmattade och förkrossade såg de sig omkring och tänkte “här ska jag bo”. Och som sedan, precis som jag själv, undan för undan rest sig, helats och skapat sig nya liv. Det här är en magisk plats, jag lovar.

About carinakinna

Jag iakttar min omgivning och mig själv, försöker hitta samband och insikter, dråpligheter i tillvarons alla turer. Se det stora i det lilla. Minnas, drömma, registrera, analysera, föreviga och förverkliga. Jag skriver om mig själv och min familj, min häst, mitt liv på landet, min omvärld. Det stora. Det lilla. Det oviktiga och det allra viktigaste, vad det nu är...Välkommen att titta in i min värld och kolla vad jag tänker på just idag. :)
This entry was posted in Uncategorized. Bookmark the permalink.

4 Responses to Den här magiska staden

  1. Marika says:

    Så fint! Glad för din skull ❤

  2. elina says:

    Var lycklig!
    Det kommer säkert sorger också men den som är nöjd klarar de bättre. Så tanka nu!

    Fint att ni ställer upp för Ukraina.

  3. enaningomyoga says:

    Så fint att läsa ❤️ Både om dig och andra som hittat till den lilla staden. Och fint för Ukraina 🇺🇦

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out /  Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out /  Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out /  Change )

Connecting to %s