Alla de där känslorna

Jag satt och jobbade med mina visitkort, strök över Linköpingsadressen med tippex, och plötsligt kom gråten när jag mindes hur R alltid försökte sälja in mina tjänster. Var han är var så delade han ut mina visitkort. “Har du ont i nacken? Då ska du gå till Carina, vet du. Hon har medicinsk laser också.”

Läkaren som är knuten till hans boende ringde igår. De hade haft nåt möte för uppföljning och planering för framtiden och hon ville informera mig. R har varit mer ledsen på sistone och velat prata om saker från sin barndom, berättade hon.

R har alltid haft en dipp i november, så länge jag känt honom, och det talade jag om för doktorn. Tänk alla de där tusen detaljerna man vet om varandra efter så många år.

Jag är ledsen över att inte kunna dela saker med honom, att inte få berätta att jag börjat massera i Vadstena nu, att en god vän dött, att det inte verkar bli nåt av med att ta över Berg & Granboms. Att inte få dela både glädje, sorg och besvikelser, att inte kunna vara vid hans sida och trösta honom när han är ledsen.

Så här satt jag och snyftade när T plötsligt ringde. “Det är så fint väder. Jag gör mackor och kaffe så kan vi åka till Omberg en sväng.” Hans glada entusiasm jagade undan skuggorna, dagen blev ljus igen och jag torkade tårarna.

Livet, livet.

About carinakinna

Jag iakttar min omgivning och mig själv, försöker hitta samband och insikter, dråpligheter i tillvarons alla turer. Se det stora i det lilla. Minnas, drömma, registrera, analysera, föreviga och förverkliga. Jag skriver om mig själv och min familj, min häst, mitt liv på landet, min omvärld. Det stora. Det lilla. Det oviktiga och det allra viktigaste, vad det nu är...Välkommen att titta in i min värld och kolla vad jag tänker på just idag. :)
This entry was posted in Uncategorized. Bookmark the permalink.

4 Responses to Alla de där känslorna

  1. enaningomyoga says:

    Tack gode gud för T ❤️ Ja nu får ni dela glädje och sorg med andra 🙏🏻 Men fint att läkaren ringer upp och berättar. Min D har också ofta en dipp i november. Själv har jag ofta det i januari och april. Elementen styr och vi fungerar olika utifrån vår egen unika kombination. Enligt ayurvedan finns det inte en kropp som är sammansatt lika. Som fingeravtryck.
    Tråkigt med att någon vän har dött och att garnaffären kanske inte blir av 😘 Livet ja. Upp och ner. Hit och dit. Skickar en bamsekram ❤️

  2. carinakinna says:

    Haha, ja den där T är värd sin vikt i guld😉
    Bamsekram tillbaks till dig, Annika❤

  3. elina says:

    Jag hade inte tid med sorg när min sambo dog tre veckor före min USA resa. Men sedan kom det i kapp. Jag var nästan arg över att jag inte kunde skicka vykort till honom. Jag hade alltid gjort det på dagen då jag startade min ensamma vandring. Jag grät över icke skickad vykort.
    Men det kändes bra. Jag är inte den som gråter. Sorg är märkligt och bär sig konstigt åt.

    Dipp? I januari men då storstädar jag.

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out /  Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out /  Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out /  Change )

Connecting to %s