Det jag lämnar bakom mig…

Jag funderar på alla olika faser livet består av. Faser som man går in i och ut ur, ibland nästan utan att märka det och ibland med mycket vånda och stort besvär.

Och då tänker jag på allt jag lämnat bakom mig, inte minst de senaste åren. Gården, som var vårt allt och som vi levde med och på i tjugo år. Friskhuset, min arbetsplats som jag var med och byggde upp från grunden och som var mitt andra hem i över tio år. Caritsa, min älskade häst och vän i nästan trettio år och hela hästeriet som varit en sådan stor och viktig del av mitt liv sedan jag var barn.

Helt plötsligt har allt det blivit historia. Andra saker har kommit in i mitt liv och jag har blivit en annan, tycker jag. Och jag känner att även den här bloggen med stor sannolikhet kommer att bli historia. Jag hittar inget riktigt syfte med den längre, själva tjusningen är försvunnen och behovet av att berätta om mig själv finns inte kvar.

Och som med alla beslut som får växa fram i lugn och ro känner jag ingen sorg eller vånda. Det känns bara som om det är dags att lämna även idagtankerjagpa bakom mig. Bloggen kommer att få ligga kvar här, dels av sentimentala skäl men också för att ha att läsa bakåt i. Den är trots allt ett omfattande tidsdokument som spänner över drygt fem år av mitt liv. Jag behåller den också för att kunna fortsätta att kommentera i de bloggar som jag följer. Och vem vet; kanske lusten att blogga trots allt kommer tillbaka igen en vacker dag.

Ett varmt tack till er som följt mig så här långt!

2015-09-16 11.50.59

 

Advertisements

About carinakinna

Jag iakttar min omgivning och mig själv, försöker hitta samband och insikter, dråpligheter i tillvarons alla turer. Se det stora i det lilla. Minnas, drömma, registrera, analysera, föreviga och förverkliga. Jag skriver om mig själv och min familj, min häst, mitt liv på landet, min omvärld. Det stora. Det lilla. Det oviktiga och det allra viktigaste, vad det nu är...Välkommen att titta in i min värld och kolla vad jag tänker på just idag. :)
This entry was posted in Uncategorized. Bookmark the permalink.

12 Responses to Det jag lämnar bakom mig…

  1. vimzet says:

    Tack för att jag fått följa dig och även träffat deg!! ❤

  2. Pernilla/I will not keep calm says:

    Men åh. Fast jag förstår dig också. Man måste vilja och ha känslan. Tack för den tid jag har fått hänga här ❤

    Och något säger mig att vi hörs igen, kanske tom irl 🙂

  3. enaningomyoga says:

    Åh Carina. Förstår dig, det går ju lite uppochner ibland med bloggen. Tack för det du delat och nu tänker jag att vi måste ses! Kramar

  4. Marika says:

    Oj, jag går i lite samma tankar. Tänker att jag upprepar mig hela tiden liksom…Kommer att sakna dig.Kramar

  5. Marie says:

    Åh det har varit så roligt att läsa dig, jag har känt igen mig så mycket! Allt gott till dig!
    Kram

  6. Camilla says:

    Jaha, det verkar som om du lagt ner bloggande på allvar! Tänkte först att du skulle ta en paus och komma igång igen… Men tack för alla tankar och klokskaper du delat med dig av!
    Kram Camilla

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s