Tungt…

Ja, så kom det en sån där period igen. Tung och mörk. Redan när jag vaknade i går morse kände jag det. Håhåjaja, bara att vara i det. Funderar på vad det kan bero på just nu. Vi har ju haft en lång, tuff period med sambons sjukdomar och en massa jobb men samtidigt är våren bedövande vacker som en uppvägning i den andra vågskålen. Och det har gått bra, vi har kämpat på tillsammans och gjort det bästa av allting. Yngste sonen också, han är en trevlig person att ha omkring sig.

Det som ligger som en tyngd i bakhuvudet är den där välbekanta känslan av meningslöshet, att vi människor är så himla fel ute, att vi har tappat våra själar i vår strävan efter snabba fixar, ytliga nöjen, hysterisk konsumtion, teknisk framgång. Tänk om mänskligheten satsat på själslig utveckling istället för teknisk. Så långt vi skulle ha kommit nu, på andra sätt.

Barn och ungdomar mår dåligt, sjukskrivningarna för psykiska problem ökar lavinartat, folk blir fetare, miljön går åt skogen… ja, ni vet allt det där. Och oftast lyckas jag hålla det ifrån mig, för livet är ju mysigt och roligt också förstås. Men ändå. Själen vill ha mer. Det känns som om vi gått vilse nånstans på vägen….

Svårt att beskriva och svårt att känna så här, men nu vet ni hur jag har det just nu. Tur att jag har prinsess-resan att se fram emot.

Advertisements

About carinakinna

Jag iakttar min omgivning och mig själv, försöker hitta samband och insikter, dråpligheter i tillvarons alla turer. Se det stora i det lilla. Minnas, drömma, registrera, analysera, föreviga och förverkliga. Jag skriver om mig själv och min familj, min häst, mitt liv på landet, min omvärld. Det stora. Det lilla. Det oviktiga och det allra viktigaste, vad det nu är...Välkommen att titta in i min värld och kolla vad jag tänker på just idag. :)
This entry was posted in Uncategorized. Bookmark the permalink.

4 Responses to Tungt…

  1. baraanna says:

    Åh, förr hade jag väldigt mycket såna känslor som meningslöshet, så jag vet vad du pratar om. Har nog inte känt av det sedan barnen kom tror jag, tack och lov.
    Oj vad länge din gubbe varit sjuk, så himla tråkigt. Resan kommer göra dig gott!
    Kram

    • carinakinna says:

      Ja, det är inte meningslöshet för min egen del, utan liksom för hela mänsklighetens… Tack, ja jag tror också att det kommer att bli toppen!
      Kram

  2. Elisabeth says:

    Känner SÅ igen mig! Tungt! För mig är det en hjälp att vara nära jorden,greja i trädgården, gå i skogen etc. Göra gott i det lilla.
    Kramar Elisabeth

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s