Det där med goda nyheter…

Idag när jag som vanligt hämtade tidningen på hallmattan (till skillnad från förut när brevlådan stod en halv kilometer från huset 😉 ) och slängde en blick på framsidan så blev jag för ovanlighetens skull glad. En av artiklarna handlade om att Linköpings kommun i samarbete med hjälporganisationen Hjärta till Hjärta ska starta upp ett projekt för att hjälpa stadens tiggare på ett mer långsiktigt sätt än några enkronor i en pappersmugg.

De allra flesta tiggarna här i staden kommer från samma fattiga, eländiga by i Rumänien och nu ska man med hjälp av tolkar göra djupintervjuer för att se hur man kan hjälpa till att lyfta hela byn ur den fattigdom som den befinner sig i.

För några månader sen skänkte en linköpingsbo en summa pengar till ett par som då kunde köpa en häst och en vagn och som nu försörjer sig i hembyn på att utföra transporter. Någon annan fick hjälp med att skaffa en motorsåg och arbetar nu med att sälja ved. Långsiktig, hållbar hjälp till självhjälp.

Hjärta till Hjärta har mycket erfarenhet av hjälparbete i just Rumänien och kommer resa till byn för att inventera behoven och också finnas på plats för att se till att åtgärderna sker på bästa sätt för hela byns räkning.

Jag blir så himla glad. Och stolt över att vara svensk (om man nu vågar skriva så utan att bli anklagad för att vara nationalist…). Vi har det så bra och de allra flesta av oss vill så gärna hjälpa till, men känslan av maktlöshet och frustration omvandlas lätt till agression och ilska. Att man på det här sättet hittar bra lösningar skapar istället kraft, glädje och inspiration.

Lite längre in i tidningen fanns en artikel om att man i ett av Linköpings invandrartäta och problemfyllda bostadsområden ska öppna ett allaktivitetshus för ungdomar över 16 år. Människor som själva nyss varit tonåringar, med olika bakgrunder och hemländer, har tillsammans startat upp en verksamhet som de själva så väl hade behövt i den åldern. För att få hjälp att vända destruktivitet till konstruktivitet, agression till framtidstro, att hitta möjliga vägar framåt istället för att hålla fast vid gamla, dåliga mönster. Jag blir så himla glad.

Och då tänker jag på hur mycket vi behöver goda nyheter. Hur goda nyheter lyfter oss, ger oss kraft och inspiration. Och hur sjukt det är att det är de dåliga nyheterna som säljer. En väninna till mig vände sig en gång till TV4:s lokala kanal med idén att få göra ett nyhetsprogram som bara skulle ta upp goda nyheter. Behöver jag ens skriva att hon fick nej på sin förfrågan?

Det pågår så mycket bra överallt, hela tiden. Glöm inte bort det i störtfloden av elände som möter oss varje dag. Goda krafter arbetar, framsteg görs och människor räcker ut handen till varandra överallt, både i det stora och i det lilla.

Glöm inte det.

 

Advertisements

About carinakinna

Jag iakttar min omgivning och mig själv, försöker hitta samband och insikter, dråpligheter i tillvarons alla turer. Se det stora i det lilla. Minnas, drömma, registrera, analysera, föreviga och förverkliga. Jag skriver om mig själv och min familj, min häst, mitt liv på landet, min omvärld. Det stora. Det lilla. Det oviktiga och det allra viktigaste, vad det nu är...Välkommen att titta in i min värld och kolla vad jag tänker på just idag. :)
This entry was posted in Uncategorized. Bookmark the permalink.

8 Responses to Det där med goda nyheter…

  1. Miafia says:

    Underbar läsning!! Detta gjorde verkligen min dag. Otroligt bra initiativ!! Precis så som fler borde göra för att förbättra livet för de utsatta. *ler från öra till öra*

    Kramelikraaaam / Marie =0)

  2. enaningomyoga says:

    Underbart! Och du vet väl att det finns en tidskrift, Good News Magazine som är en svensk produkt, jag är prenumerant 🙂 Finns också en FB-sida om du vill läsa mer! kram

  3. Bara anna says:

    Jag har slutat läsa Expressen och såna tidningar för jag tycker bara det är tråkigheter, känner att jag blir nedstämd av att läsa om elände hela tiden. …
    Önskar dig en bra dag!
    Kram

  4. Annette says:

    Helt rätt tanke, den bästa hjälpen får de i sitt eget hemland, i sin kultur, i den miljö de känner igen och känner sig hemma i. Det behövs fler initiativ där man hjälper utsatta människor på plats så de inte behöver resa långa vägar för att möta något som inte är mycket bättre än de hade innan, PLUS att det ställer till det i det land de kommer till, resurser att ta hand om dem FINNS helt enkelt inte – det blir inte bra för någon.
    Hjälp till självhjälp och framför allt utbildning tror jag det är enda receptet och det som vinner i långa loppet. Utbildning med undervisning i demokrati, jämlikhetstänkande, engelska och allt annat som också behöver förmedlas för att så många européer som möjligt ska få en dräglig tillvaro och för att vi alla ska kunna kommunicera med varann.
    Notera jag är INTE rasist och INTE röstar jag på SD, men dessa tankar vågar man ju nästan inte varken säga eller sätta på pränt längre utan att bli stämplad som något av det jag tidigare nämnde.
    Tack för ordet!

  5. carinakinna says:

    Jag tycker att dina tankar är kloka och inte ett dugg rasistiska. Man behöver ju bara sätta sig själv i deras ställe, nog vore det bättre att få hjälp på hemmaplan.
    Tack för dina ord!

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s