Åskväder och råd till en tjugoåring…

Det har varit några konstiga dagar. Inom buddhismen tycker man att känslolivet ska betraktas på samma sätt som väderväxlingar, något som bara ska accepteras och inte nödvändigtvis omvandlas till något positivt. Och ok, det är säkert klokt och bra. Att se på de senaste dagarna som ett tillfälligt lågtryck, skurar med inslag av åska och så lite hagel och drivis. Snart skiner solen igen. Men jag är ju en sån som vill förstå. Varför? Varför mår jag så här nu? Vad är det som pågår där inne?

Jag känner mig stressad, ilsken, frustrerad, rastlös och ledsen. Allt på en gång, och emellanåt är jag helt ok. Jag vill en massa saker, men samtidigt inte och så blir jag irriterad på mig själv. Nattens drömmar är fulla med människor i många olika rum. Nåja, det går väl över. Det är bara att vara i det, rida ut stormen och se vad som infinner sig i slutänden. Trist och jobbigt är det dock.

Igår kväll gick sambon och jag till en pub och tog en öl för att muntra upp mig. Vi satt ute och rätt som det var brakade ett åskväder loss, vilket stämde ganska bra överens med mitt humör. Snart rann regnet i strida strömmar men markiser fälldes ned, infravärme sattes på och filtar delades ut. Resultatet blev mysigt och lite spännande, folk talade med varandra. Vi ååh’ade och aaah’ade alla i takt med blixtar och knallar.

Sambon och jag pratade om vilka råd vi skulle vilja ge oss själva om vi var tjugo år igen fast med den kunskap och erfarenhet som vi har  nu. Jag skulle vilja be mig själv att inte spilla så mycket tid på vad andra tycker och tänker, inte ta lika mycket hänsyn till andras känslor, att inte vara så rädd för att ta för mig och våga ta mer plats.

Vad skulle du ge för råd till dig själv om du var tjugo år igen?

 

Advertisements

About carinakinna

Jag iakttar min omgivning och mig själv, försöker hitta samband och insikter, dråpligheter i tillvarons alla turer. Se det stora i det lilla. Minnas, drömma, registrera, analysera, föreviga och förverkliga. Jag skriver om mig själv och min familj, min häst, mitt liv på landet, min omvärld. Det stora. Det lilla. Det oviktiga och det allra viktigaste, vad det nu är...Välkommen att titta in i min värld och kolla vad jag tänker på just idag. :)
This entry was posted in Uncategorized. Bookmark the permalink.

11 Responses to Åskväder och råd till en tjugoåring…

  1. eva says:

    men åååå, precis sådär har jag känt mig de senaste dagarna nu…jag vet inte vad det är, men ingenting känns så där himla bra just nu och det är skitjobbigt…
    nåväl, om jag var tjugo år så skulle jag slå mig själv hårt i huvudet tills jag fattade att jag var fin, rent av superfin och supersnygg och cool. och att jag skulle surfa på det. för jag tyckte inte alls om mig själv då och trodde inte att jag dög alls, och nu snart tjugo år senare och tjugo kg tyngre så tycker jag emellanåt att jag är ganska smashing. och tittar jag på bilder av mig själv som tjugo, eller läser det jag skrev när jag var tjugo, så fattar jag ju att jag var så himla himla fin o bra då med… trist att jag inte förstod det då, men det kanske hör till?

    Kram

    • carinakinna says:

      Visst är det fan, rent ut sagt, att man måste vara så dålig på att tycka om sig själv. Lite bättre blir det med åren, men fy så mycket tid man slösar bort under tiden…
      Lite “skönt” att höra att du också mår så här. Det kanske är nåt virus… 😉
      Kram till dig och hurra för oss för att vi är så himla bra och duger och snart mår vi kalas igen!! När skulle vi ses, förresten. Det vore så himla skoj! 😉
      Kraaam

  2. Marie says:

    Jo men jag skulle nog också ge mig rådet att strunta i vad andra tycker, TRO mer på mig själv och att ännu mer gå min egen väg. Och berätta att det går bra att leva ensam, att man kan hitta en frid och ro i det och att man har ett värde som människa ändå.
    Kram

  3. enaningomyoga says:

    Fanns det en gillaknapp här skulle jag ha tryckt på den i allt du skriver. Känner igen din känsla av allt och inget på samma gång. Kryddat med lite irritation. Men igår vände det för mig på festen 🙂 Och jag skulle gett mig själv exakt samma råd som ni. Strunta. I. Vad. Andra. Tycker.
    Kram!

    • carinakinna says:

      Tack Annika 🙂 Skönt att det vände, känns bättre för mig också idag. Helt plötsligt bryter solen fram igen. Konstigt.
      Och ja, detta att slösa energi på andras tyckande…så trött man kan bli.
      Kram!

  4. Thomas Nilsson says:

    Jag skulle nog be mig själv att lyssna mer och prata mindre, att inte vara så kategorisk i allt jag gör och säger, och att inte ta allt på så blodigt allvar, och att inte slåss mot världen hela tiden. Lite mera laid back hade varit bra, och lite ödmjukhet. Men försök lära en tjugoåring det… Du kommer kanske ihåg mig när jag var tjugo? 😉
    Kram på dig.
    /to2

  5. Bara anna says:

    Jag tycker som de övriga härliga människorna här. Att man ska följa sitt hjärta, inte lyssna på andra. Men nu gör vi det! Bättre sent än aldrig. Hoppas jag kan förmedla detta tänket till mina egna barn….
    Kram

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s