Det här med julen…

Någonstans under julfirandet berättar jag för min familj att när jag var liten så var själva grundkänslan misslyckande när det gällde julen. Förväntningarna och kraven var så högt ställda så att det aldrig gick att leva upp till. Mamma grät, helt slut av att försöka leva upp till allt, syrran surade och tyckte att vi skulle skänkt pengarna till svältande barn eller åtminstone bjudit in en hemlös, faster var full, pappa var arg på henne och jag… ja, jag försökte väl förstå vad det hela egentligen gick ut på. För förväntansfull var jag ju. Såg fram emot julklappar och lek med kusinerna. Men aldrig, aldrig blev det bra. Aldrig var det glädje. Kanske var det mitt fel, kanske jag inte tindrade nog med ögonen.

Under vår jul nu, i min egen familj, finns inte något misslyckande ens med på världskartan. Även om diskussionens vågor går höga och någon kanske blir superfrustrerad över att inte riktigt nå fram med sina åsikter, även om någon av ingredienserna på julbordet blev bortglömd och kvarlämnad i kylen, även om det inte snöar, även om…. Det kan aldrig bli misslyckat. Inte så länge jag är omgiven av de tre personer som betyder allra mest för mig i hela världen. Inte så länge vi älskar varandra och vill varandra väl. Inte så länge jag känner att bättre än så här blir det aldrig, aldrig.

Jag önskar er alla den allra skönaste av jular tillsammans med människor ni älskar.

DSCN4531

 

Advertisements

About carinakinna

Jag iakttar min omgivning och mig själv, försöker hitta samband och insikter, dråpligheter i tillvarons alla turer. Se det stora i det lilla. Minnas, drömma, registrera, analysera, föreviga och förverkliga. Jag skriver om mig själv och min familj, min häst, mitt liv på landet, min omvärld. Det stora. Det lilla. Det oviktiga och det allra viktigaste, vad det nu är...Välkommen att titta in i min värld och kolla vad jag tänker på just idag. :)
This entry was posted in Uncategorized. Bookmark the permalink.

2 Responses to Det här med julen…

  1. J G says:

    Det var det bästa jag läst på mycket länge överhuvudtaget! Jag blev berörd djupt inne i hjärteroten. Det var inte ditt fel när barndomsjularna blev som de blev. Därmed kan man kanske inte heller lasta någon vuxen för att det blev som det blev. Kärlek o varm gemenskap är det som gäller. Tack! Kramar!

    • carinakinna says:

      Nej, det har väl livet lärt. Att det är komplext och att relationer är komplicerade. Att det inte är någons “fel”, och att det kanske inte ens finns några “fel” eller “rätt” heller för den delen. Tack för dina ord.
      Kram!

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s