Jag önskar…

…att jag kunde åstadkomma djupsinnigheter och klokskaper i den här bloggen, men just nu är det dessvärre bara snabba lägesuppdateringar som gäller.

Vissa människor kommer att spela en oväntad roll utan att vare sig de eller man själv har en aning om det. Häromdagen småpratade jag med kunden Å. om min flytt till egen lokal.  Jag beklagade mig över att min massagekollega inte ville sälja den elektriska höj- och sänkbara bänken till mig. “Men jag har en kompis som har en som hon vill sälja”, sa Å. Jag fick namn och nummer, och idag var jag och tittade på den. Hon har använt den i tre år, den är i skick som ny och hon säljer den för en i sammanhanget billig peng. “Ja tack!”, sa jag. Nu återstår bara problemet att flytta den. Den väger tydligen bly och saknar hjul, så vi får nog invänta äldste sonens hemkomst från Norge så vi blir några stycken som kan hjälpas åt.

På vägen dit gick jag igenom Trädgårdsföreningen som är en stor och vacker park här i Linköping. Där finns en fontän. Några gånger varje dag har de färgspel och ibland även musik. Många av de  kvällar jag gått hem från skrivarcirkeln har jag gått igenom parken och beundrat de blå, rosa och violetta vattenkaskaderna samtidigt som Lars Winnerbäck dånat ut från högtalarna. Precis när jag gick förbi fontänen idag så stängde de av den för säsongen. Så här fyra dagar före jul, det måste väl ändå vara nåt sorts rekord?

imagesindex

Annars då? Ja, saker faller på plats – det ena efter det andra. Jag översätter samtidigt som vi skruvar ihop möbler i lokalen och hänger upp de sista tavlorna i lägenheten. Och letar julklappar. Och masserar. Osv, osv. Och även om jag är rätt pressad så är jag ändå hela tiden glad. Allt känns roligt och möjligt. Allting hittar sin lösning, som bänken till exempel. Igår var sista arbetsdagen före jul, nu är jag “ledig” en vecka. Två arbetsdagar återstår på Friskhuset, sen är det slut på den epoken.

Så, nu vet ni vad jag pysslar med. Hoppas ni inte julstressar för mycket, utan kan njuta av ledighet och umgänge med nära och kära. Sådär som julen, denna fridens högtid, är menad att vara.

Advertisements

About carinakinna

Jag iakttar min omgivning och mig själv, försöker hitta samband och insikter, dråpligheter i tillvarons alla turer. Se det stora i det lilla. Minnas, drömma, registrera, analysera, föreviga och förverkliga. Jag skriver om mig själv och min familj, min häst, mitt liv på landet, min omvärld. Det stora. Det lilla. Det oviktiga och det allra viktigaste, vad det nu är...Välkommen att titta in i min värld och kolla vad jag tänker på just idag. :)
This entry was posted in Uncategorized. Bookmark the permalink.

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s