Det är väl lika bra att vara ärlig….

…och erkänna att efter att vi bott i lägenheten i ungefär två veckor så var jag ute på hemnet och letade hus. Ja, precis så var det. Jag hittade ett underbart gammalt hus med högt läge, utsikt över en sjö och en praktiskt taget underhållsfri trädgård. Eftersom det låg en bra bit utanför stan skulle vi kunnat köpa det kontant om vi ville. Jag fick nästan tårar i ögonen vid åsynen av de breda golvbrädorna, den öppna spisen och bjälkarna i taket. Sambon sa kort och bestämt: “Aldrig i livet att du får med mig dit.” Och inte ville jag egentligen köpa det där huset och flytta igen, men det var skönt att se att det finns såna hus att få tag i. Om vi skulle vilja. Det räckte med att titta, och nu är det sålt till någon annan. Och sambon och jag börjar inse hur fantastiskt bra vi har det nu. Hur skönt det är att slippa en massa saker, och att känna att vi inte sitter fast och att vi inte måste göra en massa saker hela tiden. Äldste sonen kom hem från Norge idag och konstaterade att “det var sjutton vad ni ser pigga och fräscha ut, och hur hum-hum kan ni vara så solbrända?” Tja, sitter man på balkongen i solskenet så…

Idag var jag i stallet och när jag åkte förbi infarten till “vår” grusväg kände jag efter om det kändes konstigt att inte svänga in där. Ja, lite. Kändes det sorgligt? Absolut inte. Det kändes skönt. Väldigt avslutat och färdigt.

Apropå avslut; L i stallet och jag hade ett samtal idag, och nu är det bestämt. Nästa vecka ska Caritsa få sluta sina dagar i värdighet och lugn. Innan det blir kallt och jäkligt. Medan det fortfarande är lite härligt att leva. L ska hjälpa mig och jag känner en stor lättnad. Det blir bra.  Nu har min vän snart strävat klart.

DSCN2478

Advertisements

About carinakinna

Jag iakttar min omgivning och mig själv, försöker hitta samband och insikter, dråpligheter i tillvarons alla turer. Se det stora i det lilla. Minnas, drömma, registrera, analysera, föreviga och förverkliga. Jag skriver om mig själv och min familj, min häst, mitt liv på landet, min omvärld. Det stora. Det lilla. Det oviktiga och det allra viktigaste, vad det nu är...Välkommen att titta in i min värld och kolla vad jag tänker på just idag. :)
This entry was posted in Uncategorized. Bookmark the permalink.

4 Responses to Det är väl lika bra att vara ärlig….

  1. Lisa says:

    Så skönt att ni trivs!! Och inget behöver ju vara för evigt 😉 Hus finns det alltid!!

    Lilla Damen!! Jag har väntat på de raderna , nu får du klappa om den vackra och nosa bakom örat från mig!!!
    Varm KRAM!!!

  2. Annette says:

    Allt har sin tid och saker och ting måste få mogna fram, det har det nu gjort för er…nu är det moget – övervägt och klart, man fattar det inte riktigt själv hur det går till, antar att det undermedvetna jobbar hela tiden och så poppar det upp när det är klart. Det är bara att följa med….det blir lite lättare så, men vissa saker är svårare än andra – förstår så väl….

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s