Det är tur att man har vänner…

…så det blir städat ibland. I morse vid halv 10 ringde vännen J som arbetar i en kyrka här i staden. Sambon och jag låg i sängen och åt frukost. Han undrade om han fick komma och hälsa på vid 11 och ha med sig två präster från Brasilien… Vi kunde inte riktigt säga nej kände vi, men tittade på varandra med fasa i blicken. En och en halv timme – go-go-go! Och hej, vad vi städade. Efter påskhelgen med hela familjen hemma hade det hunnit röra till sig rätt rejält, om man säger så. Fint blev det, men frågan är om vi nånsin hittar en del saker som effektivt skyfflades undan. Out of sight, out of mind, typ.

Nåväl, klockan 11 kom de. Vi hade satt på klassisk musik och våra allra frommaste ansiktsuttryck. Inte vet jag var sambon hade fått det där med präster ifrån, men ut ur bilen klev två unga grabbar. Studenter på rundresa i världen, bekostad av nån kyrka i Brasilien, men inte ett dugg prästerliga. Den ena skulle bli psykiater och den andra nånting med teknik. Väldans trevliga killar. Vi åt tårta som J hade med sig och pratade salsa (naturligtvis), fotboll (of course), volleyboll (något överraskande har Brasilien tydligen världens bästa volleybollag både på herr- och damsidan), och en massa annat.

Jag var tvungen att lämna sällskapet efter en stund för att åka till stallet. Caritsa och jag tog en promenad i solskenet. Vi hittade tussilago och tittade på lärkor. Caritsa letade efter de första gröna grässtråna, men det var liiite för tidigt tydligen. tussilagoHon tycker det är så kul att få komma ut en sväng, men säger till när det är dags att vända så det inte blir för mycket för hennes ben. Klok häst.

Därefter var det hem och byta om och åka till tandläkaren. Ja ni vet ju hur det är med det; ont gör det och dyrt är det, men man får väl vara glad att de finns. Jag bet av nästan en hel tand för säkert två (2!) år sen och insåg nu att jag måste fixa den medan det fortfarande gick att rädda den. Drygt tvåtusen kronor fattigare satte jag mig sen med sambon i solskenet på stan och fikade. Premiärfikan utomhus! fika-p-stan

Och nu är vi hemma. Tusan, vilken intensiv dag. Men nystädat har vi och ikväll är det bara vi hemma. Äldste sonen är tillbaka i Norge och yngste sonen är hos bästa flickvännen. Så sambon och jag ska äta gott och slå runt med lite vin, chilla i soffan och bara ha det skönt. I morgon är det jobbdags igen, de fem lediga dagarna har passerat i hög fart och vardagen tar vid. Rätt skönt det med, och i morgon är det skrivarcirkel!

Advertisements

About carinakinna

Jag iakttar min omgivning och mig själv, försöker hitta samband och insikter, dråpligheter i tillvarons alla turer. Se det stora i det lilla. Minnas, drömma, registrera, analysera, föreviga och förverkliga. Jag skriver om mig själv och min familj, min häst, mitt liv på landet, min omvärld. Det stora. Det lilla. Det oviktiga och det allra viktigaste, vad det nu är...Välkommen att titta in i min värld och kolla vad jag tänker på just idag. :)
This entry was posted in Uncategorized. Bookmark the permalink.

2 Responses to Det är tur att man har vänner…

  1. Lisa says:

    Känner igen det där med besök och den nödvändiga städningen, effektivt är det 🙂
    Skönt att Carits vet sin begränsning, kloka Damen 🙂

    Kram

  2. Oskar says:

    Tack för kommentaren! Ja, ska bli spännande med ny bok! Du kan läsa här om min tidigare http://www.vakentimmar.com/2010/04/min-bok.html Den är för tillfället slutsåld dock. Men kanske trycks upp igen någon gång. Ha en fin dag!

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s