En spännande utflykt…

I söndags kom kollegan R. och hennes familj och hämtade mig med bil och sen for vi till Tom Tits i Södertälje och den omtalade utställningen Body Worlds. Den tyske anatomiprofessorn Gunther von Hagen har genom en särskild metod bevarat donerade kroppar för oss andra att betrakta och beröras av. Ja, beröras mentalt alltså, det förstår ni va?

Utställningen är kontroversiell och har mötts av en hel del kritik, alldeles speciellt i den här delen av världen kan jag tänka där vi har så mycket rädsla för döden. En stor del av kritiken har handlat om att barn får komma in och titta, med förälders sällskap om de är under 12 år. Jag har svårt att förstå varför inte barn ska kunna se det här om föräldrarna är med. Jag kan tycka att barn idag ser så fruktansvärt mycket elände och konstigheter på internet och tv som absolut inte kan jämföras med att se hur vi själva ser ut inuti, och det utan att pappa och mamma är med vid datorn eller tv:n. Det är ju inget konstigt, det är vi. Så här ser vi ut. Så här fungerar våra kroppar. Det fanns t.o.m. skrivna anvisningar till föräldrarna som hjälp att förklara för barnen.

Och eftersom både R. och jag är massageterapeuter blev vi fullkomligt trollbundna av möjligheten att studera just den där nerven, och det där muskelfästet som fäster just där. Kolla! Den senan går ju faktiskt under där! Osv, osv…. Många unga läkarstuderande var där, det hörde man på snacket: “Så där såg inte den mjälten ut som jag plockade ut igår”… Tänk, vilken guldgruva för en medicinstuderande att få studera de här kropparna. Att faktiskt få se hur en tjocktarm ser ut på insidan.

Och själva utställningen då? Vad tyckte jag, förutom att det var fantastiskt fascinerande att kunna studera anatomi på det här sättet? Jag tycker den var fin, lågmäld och saknade effektsökeri. Den gav ett vördnadsfullt, respektfullt och värdigt intryck. På väggarna satt affischer med dikter och annat skrivet av filosofer och författare som handlade om livet, döden, kärleken, själen, hjärtat. Mycket vackert. Vid utgången fanns information om de blanketter de här människorna skrivit under när de donerat sina kroppar för just det här syftet. Gunther själv hade skrivit att vi skulle skänka dessa människor en tacksamhetens tanke för att de gav oss chansen att se oss själva.

Och det var precis det vi kände när vi lämnade utställningen – tacksamhet, respekt och vördnad.

Vi avslutade besöket på Tom Tits med att i rasande fart åka nerför en 44 meter lång rutschkana, vilt skrikande. Skönt att känna adrenalinet pumpa runt i kroppen, skönt att känna att vi levde!

Advertisements

About carinakinna

Jag iakttar min omgivning och mig själv, försöker hitta samband och insikter, dråpligheter i tillvarons alla turer. Se det stora i det lilla. Minnas, drömma, registrera, analysera, föreviga och förverkliga. Jag skriver om mig själv och min familj, min häst, mitt liv på landet, min omvärld. Det stora. Det lilla. Det oviktiga och det allra viktigaste, vad det nu är...Välkommen att titta in i min värld och kolla vad jag tänker på just idag. :)
This entry was posted in Uncategorized. Bookmark the permalink.

4 Responses to En spännande utflykt…

  1. Wow! Den utställningen skulle jag uppskatta. Sånt där intresserar mig. Lyllos du.

  2. Lisa says:

    Instämmer med Sister Moonshine, den utställningen skulle jag vilja se!!

    Kram!

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s