Brrr, grrr & Power Walk

Den här tiden på året är inte min bästa. Jag har inte ens haft någon inspiration att blogga på flera dagar. Faktum är att jag hatar mörkret och kylan. Hatar när det är 2,5 grader varmt ute och vräker ner när jag ska till jobbet på morgonen. Hatar det faktum att det från och med nu bara blir värre. Mörkare. Kallare. Så är det. Visst är hösten ok när det är som häromdagen; blå himmel och en sol som värmer. Och visst är vintern fantastisk när det är ett par minusgrader, rimfrost och gnistrande solsken. Men ärligt talat – hur ofta är det så?

Så, jag hatar. Och drar mig in i mig själv. Blir trött och sur. Vill helst bara sova och vakna nån gång framåt april. Sambon är likadan. Det är ju egentligen helt galet att önska bort halva året, halva sin tid, och därför när vi drömmen om att kunna leva i ett varmare land under vinterhalvåret. Nån gång ska det bli verklighet!

Och jag blir arg, ilsken och frustrerad. Förbannad på all j-a reklam som vräks över oss hela tiden överallt. Arg på all oärlighet, trångsynthet, idioti. Trött och frustrerad på alla dåliga nyheter som vi bombarderas med. Alla inskränkta, maktgalna ledare som leder sina länder i fördärvet, all grymhet vi människor behandlar varandra med, alla orättvisor och allt elände. Jag orkar helt enkelt inte med det just nu. Och rastlös blir jag, vill bort, ut, iväg, göra nåt annat, jobba med nåt annat, flytta…

Så, vad göra? Jo, man tar sin något motsträviga sambo i handen och släpar ut honom och sig själv på en power walk. Omvandlar ilskan och frustrationen till rörelseenergi. Någon kanske minns att vi har en brant uppförsbacke som leder från vårt hus, och när vi började med det här power walk-andet nån gång i somras kom vi knappt halvvägs upp förrän vi var svimfärdiga. Men nu minsann brakar vi uppför backen så att gruset riktigt sprutar om fötterna på oss, och andfådda blir vi inte förrän precis på krönet. Jätteskönt! Och jätteskönt att få gå av sig ilskan i snålblåsten, att utmana elementen. Kom igen då din j-a nordostvind! Se om du kan hindra mig!

Advertisements

About carinakinna

Jag iakttar min omgivning och mig själv, försöker hitta samband och insikter, dråpligheter i tillvarons alla turer. Se det stora i det lilla. Minnas, drömma, registrera, analysera, föreviga och förverkliga. Jag skriver om mig själv och min familj, min häst, mitt liv på landet, min omvärld. Det stora. Det lilla. Det oviktiga och det allra viktigaste, vad det nu är...Välkommen att titta in i min värld och kolla vad jag tänker på just idag. :)
This entry was posted in Uncategorized. Bookmark the permalink.

2 Responses to Brrr, grrr & Power Walk

  1. vindvittra says:

    USCH jag förstår hur du känner dig ! Jag börjar också ledsna på det här eviga regnande, man kan undra vart tog sommaren vägen. Men så fort regnet stannar upp så förundras jag över hur vacker hösten är! förstår din stress över dina hästar, som inte kan gå in när du är på jobbet.
    Man kan inte slappna av förrän man ser att de har det bra! men samtidigt är vi nog lite extra känsliga när det gäller våra älsklingar djuren. Det är ju trots allt fortfarande pluss grader och de är härdade efter den här sommaren. Jag menar att det kanske varit värre, om det varit tidig vår då de varit inne hela vintern. önskar er en fin fortsättning på veckan från Kristina

    • carinakinna says:

      Hej o tack för dina ord! Jag tittade in på din blogg också, så jättefin. Ja du har rätt, det är alltför lätt att föra över sina mänskliga känslor på djuren.
      Kram Carina

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s