Är det guld som glimmar?

Ja, ni vet ju hur det är. Att man samlar på sig en förfärlig massa saker under livets gång. Dessutom får man till sig föräldrars och farföräldrars samlade saker, och bor man dessutom som vi på landet med en massa bodar och logar som är som gjorda att samla saker i så…. Ja, ni förstår.

Eftersom vi ju går i flyttankar så har vi försökt röja och sortera bort lite grejor under sommaren, men då infinner sig problemet: Hur ska man veta vad som är värt att spara, och vad som bara är att skänka till Myrorna eller dylik organisation, eller till och med kanske bara att köra direkt till tippen?

Jag tog kort på lite antika möbler och annat vi har efter mina föräldrar och mejlade till den lokala auktionsfirman och bad om värdering. Eftersom vi hade så mycket grejor erbjöd de sig att komma och göra en kostnadsfri värdering på plats. Så himla bra! Så nu är det bara att damma av (host, host) sånt som stått ute i uthusen och blivit en smula dammigt, samt att packa upp sånt som legat i kartonger sen vi flyttade hit för snart 20 år sen. Varför gör man så? Varför sparar man och samlar och det-kan-ju-kanske-vara-bra-att-ha?

I vilket fall, så drog jag mig till minnes en händelse när min mamma hade dött och min syster och jag skulle tömma hennes lägenhet. Eftersom de flyttat från släktgården till en mindre lägenhet i stan var lägenheten ganska så proppfull med antika saker, släktgods, möbler, silverbestick, kristallglas, femtioelva serviser osv, osv. Även då kom den lokala auktionsfirman och hjälpte oss med värdering.

Det som vi trodde var värdefulla saker var i de flesta fall ganska värdelösa. Den stora äkta mattan var inte så himla äkta visade det sig. Kristallglas var inte populära just nu. Kopparpryttlar kunde man i stort sett kasta, silverbesticken kunde man spara på ifall de förhoppningsvis skulle bli mer populära i framtiden, de antika skåpen var svårsålda för de var så tunga och tog så mycket plats, och så vidare. Där stod vi med lite halvlånga näsor ända tills mannen från auktionsfirman råkade öppna ett köksskåp där mamma förvarade vardagsporslinet.

– “Den här ni!” skrek han plötsligt exalterat och sträckte sig in i skåpet efter något. Syrran och jag sträckte på halsarna för att se vad det var som så pass fångat hans uppmärksamhet.

– “Den här ni, den här är riktigt värdefull”, sa han och lyfte ut en liten ful gräddsnipa som mamma alltid hade mjölk till kaffet i. Lite lätt sprucken och kantstött, en relik från min barndom.

Med vördnadsfull min lyfte han ut snipan som vi med största sannolikhet skulle ha slängt eller kanske, kanske skänkt till Myrorna, för vidare transport till auktionskammaren. Jag kommer inte ihåg vad vi fick för den i slutändan men eftersom jag är den jag är kan jag inte låta bli att dra en liten parallell till livet i stort:

Hur ska vi veta vad som är värdefullt i livet och vad som inte är det. Saker som ter sig meningslösa, futtiga, tråkiga, dåliga – är det guld som glimmar månne? Och tvärtom; det som vi tror är som märkvärdigt och fantastiskt, är det kanske egentligen ganska mediokert? Och hur ska vi veta vad som är vad? Livet har ju inte en värderingsman som gör kostnadsfria hembesök, precis.

Advertisements

About carinakinna

Jag iakttar min omgivning och mig själv, försöker hitta samband och insikter, dråpligheter i tillvarons alla turer. Se det stora i det lilla. Minnas, drömma, registrera, analysera, föreviga och förverkliga. Jag skriver om mig själv och min familj, min häst, mitt liv på landet, min omvärld. Det stora. Det lilla. Det oviktiga och det allra viktigaste, vad det nu är...Välkommen att titta in i min värld och kolla vad jag tänker på just idag. :)
This entry was posted in Uncategorized. Bookmark the permalink.

2 Responses to Är det guld som glimmar?

  1. Lisa says:

    Ja, Carina!! Hur ska man veta?? Värdet på saker tänker jag mest då 😉
    För det värdefullaste i livet är väl ändå KÄRLEK och OMTANKE samt att få vara något sånär FRISK 🙂

    Och du, att damma av sakerna!!! Det tar ju bara nån timma 😉

    Kram och dubbelklappen till Damen ❤

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s