Om att göra det bästa av läget…

Idag plockade jag röda vinbär och fryste in. Det är supergott att ha när man bakar eller till glass. Jag känner mig sååå jätteduktig efteråt, så himla huslig. Och då kommer jag att tänka på min mamma.

När jag var 13 och hon var 53 (som jag är nu) flyttade vi ner från Stockholm till Linköping för heltidsboende på den stora släktgård som dittills varit vårt sommar- och helgboende. Pappa fick genom sitt jobb möjlighet att flytta, men det innebar att han jobbade i Finland varannan vecka. Så, mamma som verkligen var en storstadsböna, lämnade – mot sin vilja – släkt och vänner och sitt liv i Stockholm och blev “bondmora”. Pappa och jag ville flytta, hon ville det inte men… Varannan vecka var det bara hon och jag där, och jag gick ju i skolan, hade stallet och kompisarna. Mamma hade kunnat deppa ihop – det hade nog sjuttan jag gjort – men hon gjorde det bästa av det. Visst hade hon sina mörka stunder, men när jag tänker på det så här i efterhand så kan jag bara konstatera; Så himla duktig hon var!

Gården låg i en liten frireligiös håla där vi alltid var “de där”, “Stockholmarna”. Men hon gjorde det bästa av det också; ordnade syjuntor och kafferep, höll sig väl med grannarna. Hon var hemmafru och tog sitt arbete på fullaste allvar. Vi hade ett jättestort hus som hon höll i perfekt ordning, alltid rent och prydligt, alltid färska blommor i konstfärdiga uppsättningar. Vi hade en jätteträdgård som hon och pappa skötte. Hon gjorde egen sylt, saft, gelé, saltade in gurkor, gjorde egen pickles, bakade bullar, kakor, matbröd, pappa och hon tog tillvara på all frukt och alla bär. Inget fick förfaras. Jag minns fortfarande doften när man gick ner i jordkällaren för att hämta upp en burk sylt eller några kilo potatis. Vi skördade jordgubbar, hallon, körsbär, krusbär, vinbär, ärtor, tomater, morötter mm, mm. Allt togs om hand. Allt konserverades eller tillagades enligt konstens alla regler. Morötterna förvarades i en låda med sand. Äpplena lades varsamt, ett och ett, på hyllor i jordkällaren.

Och så sitter jag här och känner mig lite mallig för att jag har lyckats få in lite vinbär i frysen… Jag vet. Jag yrkesarbetar och har inte den tiden hon hade att lägga på hushållsarbete, men det är inte det som är poängen. Poängen är att hon – Stockholmsbönan – gjorde det bästa av läget. Drog av sig chaneldräkten, kavlade upp ärmarna och satte igång. Det är berömvärt.

Advertisements

About carinakinna

Jag iakttar min omgivning och mig själv, försöker hitta samband och insikter, dråpligheter i tillvarons alla turer. Se det stora i det lilla. Minnas, drömma, registrera, analysera, föreviga och förverkliga. Jag skriver om mig själv och min familj, min häst, mitt liv på landet, min omvärld. Det stora. Det lilla. Det oviktiga och det allra viktigaste, vad det nu är...Välkommen att titta in i min värld och kolla vad jag tänker på just idag. :)
This entry was posted in Uncategorized. Bookmark the permalink.

2 Responses to Om att göra det bästa av läget…

  1. Miafia says:

    Älskar dina bloggar!!! Känner igen mig själv typ hela tiden! Japp ville bara att du skulle veta att jag är här o tittar! Ha det gott nu …. *väntar tålmodigt på nästa skriveri*
    Kramelikraaam / Miafia =0)

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s