For better and for worse…

Sakta men säkert börjar sambon och jag att återhämta oss. I dag orkade vi till och med strosa runt lite på stan och sitta på favoritfiket med en kopp och slötitta på folk. Det är livskvalitet det, och det slår mig att det man saknar mest när man är sjuk är inte de stora sakerna, utan just de där små vardagsgrejorna. Det som är livet, typ.

Och den där ilskan som har huserat i mig några dagar har sjunkit undan i takt med att hostan börjar ge sig,  och livet känns lugnt och trivsamt igen. Jag betraktar sambon vid min sida och känner hur mycket han betyder för mig, hur mycket vi betyder för varandra. Så många år har vi funnits vid varandras sida, i nästan trettio år nu. I vått och torrt. In sickdom and in health, for better and for worse. Kärleken är stark.

Och min kropp börjar långsamt hitta tillbaka till styrkan, till kraften. Jag tar en omgång med lien runt hästarnas staket, darriga blir benen men ändå. Så oändligt mycket starkare än för några dagar sen. Och tjocktanterna och deras lilla kavaljer blir överlyckliga över att få byta hage igen. Det behövs inte så mycket i deras värld heller för att pigga upp. Små saker bara som en annan utsikt, en annan smak på gräset kanske, och fler träd att klia sig på.

Igår kom hästarna rusande genom hagen och vi undrade vad som stod på. Sen insåg vi att de jagade rävungarna, minsann. Det har jag aldrig sett förr. De stackars rävarna sprang för livet och räddade sig under staketet. Sen var de så uppjagade att de började jaga varandra kors och tvärs över gräsmattan, medan hästarna såg nöjda ut med att ha fått ut dem ur hagen.

Och så tuffar livet vidare efter den här ofrivilliga viloperioden…

Advertisements

About carinakinna

Jag iakttar min omgivning och mig själv, försöker hitta samband och insikter, dråpligheter i tillvarons alla turer. Se det stora i det lilla. Minnas, drömma, registrera, analysera, föreviga och förverkliga. Jag skriver om mig själv och min familj, min häst, mitt liv på landet, min omvärld. Det stora. Det lilla. Det oviktiga och det allra viktigaste, vad det nu är...Välkommen att titta in i min värld och kolla vad jag tänker på just idag. :)
This entry was posted in Uncategorized. Bookmark the permalink.

4 Responses to For better and for worse…

  1. enaningomyoga says:

    Ja de där små vardagssakerna, det är det som är viktigt. Och vi har också varit tillsammans i snart 29 år, vilken gåva att få dela livet så. Låter som du fick den vila du behövde. Kram!

  2. Cirkus Sorg says:

    Du skriver så bra, så levande och ärligt. Det är en glädje att få följa din blogg! Så fint med det stora och det lilla. Lite roligt med hästarna och rävarna och sen så vackert med så mycket kärlek till sin livskamrat!

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s