Det här med krassliga kroppar…

Jag får nog ta och plocka bort den ena smolket i glädjebägaren, för i morse fräste Caritsa ut ur stallet i gammal god stil igen; galopperade runt i hagen, bockade och sparkade bakut. Visserligen med lite försiktigare rörelser än vanligt, men ändå. Det tycks vara skiftande dagsform med hennes bakben, och än tänker hon inte låta sig räknas ut. Skönt!

Det där med kroppen, ja. Häromdagen reste jag mig snabbt från en stol och tog samtidigt ett kliv åt sidan. Så där som man gör. Fast den här gången kände jag hur korsbenet gled ur läge, och det gjorde ganska ont. Högg till när jag gjorde vissa rörelser, och jag kände mig stel och spänd i hela ryggen. Som tur var skulle jag till kollegan M på massage just den dagen, och hon mjukade upp ryggmusklerna åt mig och visade mig några lämpliga stretchrörelser. Och sen dess har det blivit stadigt bättre, men jag har fått vara försiktig och inte kunnat ta i som jag är van vid.

Och det är så himla nyttigt för mig, dels att få känna på hur mina kunder har det, och dels att märka att jag inte är osårbar, vilket jag har en förmåga att tro. Jag är evinnerligt tacksam för min kropp som är stark och hel, men jag vet också att jag ibland kör lite för hårt. Typ; tar det emot så tar jag väl i lite till. Och min sambo är precis likadan, så det är inte undra på om vi börjar känna oss lite trötta och slitna. Så ibland vill det till att kroppen säger ifrån.

En annan sak som är nyttigt för mig är att tvingas ta ett steg tillbaka och överlåta åt någon annan att ta i, någon av de vuxna sönerna till exempel. Idag var vi och hämtade fyra kubikmeter ved, och äldste sonen var med. Jag unnade mig lyxen att mest titta på medan de starka karlarna hivade ved. Bra för mig att träna på att inte vara duktig, inte ta i, inte lägga mig i allting, ta över, styra och ställa. Det går ju så bra ändå, och det är fantastiskt att få upptäcka det.

Så, inget (rygg-)ont som inte har något gott med sig! 😉

Advertisements

About carinakinna

Jag iakttar min omgivning och mig själv, försöker hitta samband och insikter, dråpligheter i tillvarons alla turer. Se det stora i det lilla. Minnas, drömma, registrera, analysera, föreviga och förverkliga. Jag skriver om mig själv och min familj, min häst, mitt liv på landet, min omvärld. Det stora. Det lilla. Det oviktiga och det allra viktigaste, vad det nu är...Välkommen att titta in i min värld och kolla vad jag tänker på just idag. :)
This entry was posted in Uncategorized. Bookmark the permalink.

2 Responses to Det här med krassliga kroppar…

  1. enaningomyoga says:

    Så sant. Och svårt att låta bli att göra om man är van att fixa. Men skönt att du lyssnar på din kropp, den har koll 🙂

  2. Lisa says:

    Härligt med Caritsa!! Klappen från mej!! 🙂

    Duktigt av dig att lyssna på kroppen även om det är svårt!

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s