Cirkeln är sluten…

Sambon och jag bestämde oss för att utnyttja det fina vårvädret och vår nyfunna (barn)frihet. Stadsbor åker väl ut till landet vid ett sånt tillfälle, men vi lantisar vi åker gärna in till stan.

Färden gick till Rydskogen. För er som inte är bevandrade i den Linköpingska geografin kan jag berätta att det är ett s.k. rekreationsområde som ligger i stort sett mitt i stan. Eftersom vi ville hinna dricka eftermiddagskaffe på vårt favoritkondis innan de stängde nöjde vi oss med att gå 2,5 km-slingan. Det var helt underbart; skogsdoft, fågelkvitter, solsken, ja ni vet, allt det där som hör våren till.

Vi blev nästan lite nostalgiska, för förr – innan vi fick barn och hus och allt det där andra som har en förmåga att ta det mesta av ens tid – var vi ofta i Rydskogen. Joggade och tränade så det stod härliga till. Det var då det, ca 25 år sen, men skogen var sig lik och spåret likaså. Vi blev omsprungna av flåsande “ungdomar” precis som vi då sprang om dessa gamlingar som envisades med att gå i spåret och vara allmänt i vägen. Nu var det vi som fick dra oss åt sidan och finna oss i att bli omsprungna…

Det kändes att den berömda cirkeln var sluten, och ganska nöjda med det och med rosor på kinderna av den friska luften, knallade vi iväg till “vårt” kondis och drack kaffe. Där för övrigt även Lennart Ekdahl hade valt att dricka sitt eftermiddagskaffe. Ni vet man blir så där knäpp när man ser en “kändis”, man tror att man känner dem för de ser så himla bekanta ut. Och man tittar på dem för man tror att de ska hälsa, för man känner dem ju, liksom. Fast det gör man ju inte… Och så känner man sig jättedum när man kommer på vem det är, och att de säkert tycker att det är jättejobbigt att folk glor och man vill förklara att man trodde att man… ja, ni vet. Tur att man inte är nån kändis!

Advertisements

About carinakinna

Jag iakttar min omgivning och mig själv, försöker hitta samband och insikter, dråpligheter i tillvarons alla turer. Se det stora i det lilla. Minnas, drömma, registrera, analysera, föreviga och förverkliga. Jag skriver om mig själv och min familj, min häst, mitt liv på landet, min omvärld. Det stora. Det lilla. Det oviktiga och det allra viktigaste, vad det nu är...Välkommen att titta in i min värld och kolla vad jag tänker på just idag. :)
This entry was posted in Uncategorized. Bookmark the permalink.

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s