Hur var det då, 2011?

Så här på årets sista dag bara måste man ju blogga. Göra nån sorts sammanfattning över det som varit. Så hur var det då? Tja, jag får nog dela upp det i inom mig och utanför mig.

Alltså: Inom mig har det hänt mycket, jag har bl.a. kommit till insikt om att de riktigt stora förändringarna i livet kräver mycket mod, och jag känner stor ödmjukhet inför dem som faktiskt genomför förändringar och dem som tvingas förändra p.g.a. sjukdomar, olyckor och andra omständigheter.

Saker som hänt under året både i min närhet och ute i världen har ytterligare påmint mig om att det som vi tycker oss ha kan tas ifrån oss i nästa ögonblick, och att det enda vi har är nu. Nu och här. Och min tacksamhet är stor över det jag har, nu och här.

Jag har också insett att det är jag själv som har kontrollen över mitt liv, förutom då saker inträffar som står utanför vår kontroll (se ovan). Jag väljer vad jag tycker är viktigt att lägga fokus på i mitt liv. Jag väljer hur mycket av mitt bagage jag vill fortsätta släpa runt på, och hur mycket jag väljer att släppa taget om. Jag väljer att inte låta andras åsikter och tyckande styra mitt liv. Jag väljer hur högt eller lågt jag vill lägga ribban för mig själv. Jag väljer.

Starkare än någonsin är insikten att det som verkligen, verkligen betyder något i livet är kärleken. Familjen. Barnen, mannen, de nära vännerna, hemmet, hästen. Störst av allt är kärleken. Så är det. Allt annat är utbytbart.

Och utanför mig, då? I världen? Det som verkligen varit inspirerande under året som gått är den s.k. arabiska våren. Folkets resning som svept som en löpeld över världen. Alla som slutligen fått nog. Som säger stopp. Som också tar kontroll över sina liv och sin verklighet. Protesterna mot diktatorer, gamla gubbar som styrt och ställt för länge, mot finansiärer och börsmäklare på Wall Street, protester mot det sjuka ekonomiska systemet som tillåter en del att ha så otroligt mycket, medan andra inget har.

En av de starkaste bilderna under året är en grupp kvinnor i något av de arabiska länderna, totalt insvepta i svart tyg, endast en springa öppen för ögonen. Men deras knytnävar är i luften, deras röster på en gång spröda och fulla av kraft, av vrede, av hopp. Äntligen får de göra sina röster hörda!

Mycket händer hela tiden. I världen. I livet. Motgångar stärker oss, medgång likaså. Upp och ner, bra och dåligt i en enda galen mix. Sånt är livet. Vackert och spännande, häftigt och utmanande, deppigt och långtråkigt.

Jag önskar oss alla ett gott, nytt, spännande år 2012!

Advertisements

About carinakinna

Jag iakttar min omgivning och mig själv, försöker hitta samband och insikter, dråpligheter i tillvarons alla turer. Se det stora i det lilla. Minnas, drömma, registrera, analysera, föreviga och förverkliga. Jag skriver om mig själv och min familj, min häst, mitt liv på landet, min omvärld. Det stora. Det lilla. Det oviktiga och det allra viktigaste, vad det nu är...Välkommen att titta in i min värld och kolla vad jag tänker på just idag. :)
This entry was posted in Uncategorized. Bookmark the permalink.

One Response to Hur var det då, 2011?

  1. Lisa says:

    Önskar dig med ett riktigt Gott Nytt År 😀
    Och klappen till Caritsa 😉

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s