En glänta för de vilsna…

Jag snubblade på en inledning till en dikt av Tomas Tranströmer:

“Det finns mitt i skogen en oväntad glänta, som bara kan hittas av den som gått vilse…”

En dag för ett par år sedan kände jag mig så trött. Så totalt tömd på energi, ledsen och vilse. Jag tog bilen och åkte ut till min barndomsskog, gick där i skogen med blicken i marken och funderade. Plötsligt såg jag ur ögonvrån en solstrimma på marken, och jag tänkte: “Det kanske är ditåt jag ska gå.” Jag följde solstrimman in ibland tallarna och plötsligt öppnade sig framför mig en liten, solbelyst glänta. Gräset såg så mjukt och inbjudande ut att jag genast lade mig ner på rygg, blundade och lät mig vaggas av vindens ljud i trädkronorna omkring mig.

En märklig känsla grep mig; det kändes som om mina konturer började lösa upp sig. Som om det som var min kropp, mitt skal, långsamt flöt ut i marken, blev ett med gräset och jorden. Som om jag sjönk ner i myllan en liten bit och bara löstes upp. Jag orkade inte lyfta på huvudet ens, utan bara kapitulerade inför känslan. Överlämnade mig till jorden, till skogen. Lyssnade på trädsuset, fåglarna. Vilade. Vilade.

En stund senare började jag försöka samla ihop mig igen, visste ju att jag måste åka tillbaka till jobbet, att människor väntade på mig. Jag lyckades samla ihop kroppen och reste på mig, började gå solstigen tillbaka. Innan jag lämnade gläntan vände jag mig om och tackade den. Så åkte jag tillbaka till stan, både omtumlad och vederkvickt.

Sen kommer det märkliga med den här historien; otaliga är de gånger som jag försökt hitta gläntan igen. Jag vet ju var den ska finnas, vet på ett ungefär var jag vek av från den vanliga stigen för att följa solstrimman, men jag kan inte hitta den!

Så nog har Tranströmer rätt när han skriver att den oväntade gläntan endast kan hittas av den som är vilse….

Advertisements

About carinakinna

Jag iakttar min omgivning och mig själv, försöker hitta samband och insikter, dråpligheter i tillvarons alla turer. Se det stora i det lilla. Minnas, drömma, registrera, analysera, föreviga och förverkliga. Jag skriver om mig själv och min familj, min häst, mitt liv på landet, min omvärld. Det stora. Det lilla. Det oviktiga och det allra viktigaste, vad det nu är...Välkommen att titta in i min värld och kolla vad jag tänker på just idag. :)
This entry was posted in Uncategorized. Bookmark the permalink.

3 Responses to En glänta för de vilsna…

  1. Bara anna says:

    Waow, så häftigt!!!!

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s